Tidslinje

1558. Den äldsta kända uppgiften om järnhantering vid Frövi återfinns i en handling.

1600-talet. En smedja anlades.

1621. Verksamheten vid Frövi byggs ut. 1621 omfattar anläggningen förutom hammarsmedja även en hytta, en kvarn och en såg. Den egna hyttan byggs för att göra bruket självförsörjande med råvaran, tackjärn. Hyttan läggs dock snart ner eftersom det visade sig mer kostnadseffektivt att köpa tackjärnet.

1628. Bruket tillföll grevinnan Ebba Leijonhufvud.

1652. Järnbruket i Frövi har byggts ut med en andra stångjärnshammare för högre produktion. Den nya hammarsmedjan placeras invid den gamla. Vid denna tid är järnproduktionen Sveriges viktigaste näring.

1654. Bruket tillföll Ebba Brahe.

1674. De två hamrarna har vardera två härdar som tillsammans producerar 2000 skeppund stångjärn om året. Ett skeppund är cirka 170 kg, vilket ger en årsproduktion på 340 000 kg.

1674. Magnus Gabriel de la Gardie ärvde bruket efter sin mor. Dock nödgades han pantsätta detsamma. Hans ansträngningar att återta bruket misslyckades.

1680. Man börjar förädla en viss del av järnet vid Frövi Bruk. Ett första litet manufakturverk med en knipphammare gör klenare smide i form av spik och bultar.

1680. Förpantningstiden varade mellan 1680 och 1727. En bruksförvaltarbostad fanns på samma plats som den nuvarande herrgården. Redan under 1600-talets sista kvartssekel fanns ett litet manufakturverk -knippsmedjan.

1727. Assessor Olof Johan Dalman blir ny ägare av bruket.

1735. Bruket delades mellan Dalman och Reinhold Löfman.

1745. För att göra järn vid denna tid åtgår stora mängder träkol. Kolen tillverkas i en förkolningsprocess av skogen som växer på järnbrukets mark. Ett överutnyttjande av skogen i början på 1700-talet bidrog till en minskad produktion av järn. En ny hammare byggs 1745 och ersätter den äldsta hammaren som togs ur drift 1719. Den nya hammarsmedjan placeras 800 meter nedströms vid ett andra vattenfall.

1780. Bruksförvaltarbostaden byggdes ut till en herrgårdsanläggning.

1785. Ett nytt manufakturverk byggs. Vid verket finns två ässjor, dvs eldhärdar, en knipphammare och två spikhamrar för tillverkning av spik, knippjärn, bandjärn och bultjärn.

1792. Bruket köps av J. N. Tersmeden.

1794. Sågstugan uppförs.

1805-10. Manufakturverket byggs ut med skär- och valsverk samt en plåthammare.

1818. Bron vid övre fallet byggs.

1820. En flygel till herrgården byggs.

1821. Smedbyggningen uppförs.

1850. Den äldre hammaren från 1621 byggs om till att producera järn enligt en ny, mer högproduktiv metod. Hammarsmedjan förlängs och får fyra vattenhjul: ett vardera för de två räckhamrarna, ett för smälthammaren och ett för blåsmaskinen.

1886. August Tersmeden ärvde bruket och blev den sista Tersmeden på Hinseberg.

1888. Smedjan vid nedre fallet rivs.

1889. Frövi trämassefabrik anlades och Frövi fabriks aktiebolag stiftades.

1890. Smedjan och därmed järnhanteringen upphör.

1891. De gamla smedjorna rivs.

1891. PM II anskaffas och Frövifors pappersbruks aktiebolag bildades.

1891. Tillverkning av tidningspapper.

1896. Frövifors pappersbruks aktiebolag upphör.

1899. Kullen byggs.

1900. Bruket köps av kommanditbolaget J. Fenger-Krog & c:o.

1901. Drogs järnvägen mellan bruket och Frövi.

1901. Ytterligare ett slipverk anskaffas.

1901. Frövifors bruks aktiebolag stiftades.

1902. Stora kasern byggs.

1902. Uppfördes sulfatfabriken.

1902. En nära 70 meter hög skorsten byggs.

1903. Anskaffas PM I.

1904. Frövi hemman med skog inköpes.

1905. Kvarnen rivs och holländeriet byggs ut.

1905. Ombyggnad av vattenverken, uppförande av reparationsverkstad och utvidgning av sulfatfabriken.

1905. Röda kasern byggs.

1906. Granbomsstugan byggs.

1906. Sulfatfabriken utvidgas.

1906. Svenska grov och fabriksarbetarförbundet avdelning 174 bildas.

1907. Frövifors skola byggs.

1907. Anskaffas PM III.

1908-1910. Galet vänt, Lugnet, Holmen och Riksbanken byggs.

1911. Anskaffas PM IV.

1912. Guldsmedshyttans skogar 8000 ha köps.

1912. Ingenjörsvillan byggs.

1913. Gamla sågen läggs ner.

1916. Träsliperiet läggs ner.

1916. Kraftverket byggs.

1918. Sidobyggnaden till Frövifors skola byggs.

1918. Företaget köps av Viktor Hybinette som även äger Hinseberg.

1918. Frövifors läggs ner.

1919. Svenska grov och fabriksarbetarförbundet upplöses.

1920. Bruket tas åter i drift.

1920. Den s.k. träsumpen rivs och ersätts med en betongsump.

1922. En kraftig vårflod raserar nedre dammen.

1922. Pappers avd 43 bildas, dess förste ordförande blir John Gustavsson.

1925. Ramspikeriet byggs.

1926. Allt utom lokstallet rivs vid nedre fallet.

1928. Ersätts holländarna av jordankvarnar.

1928. Örebro pappersbruk AB köper Frövifors.

1928. En ny sulfatfabrik anläggs.

1929. Ett nytt pappersmagasin byggs.

1930. En arkmaskin från Jagenberg köps.

1931. Pappers 2:a ordförande blir Valentin Andersson.

1931. Delar av verkstaden brinner ner.

1933. PM II förses med en Yankeecylinder.

1935. Sedimenteringsdammen byggs.

1941. Röda kasern rivs.

1942. Kapaciteten på massa fördubblas till 30 000 ton.

1942. Elektrifieringen av bruket inleds.

1942. En ny flishugg byggs.

1943. En maskin som kallades för ”blöten” läggs ner. Det var en planviramaskin för urvattning av pappersmassa.

1943. Pappers 3:e ordförande blir John Gustafsson.

1944. Pappers 4:e ordförande blir Axel Karlsson.

1944. En av de gamla skorstenarna rivs.

1945. Esselte köper bolaget.

1945. En brand förstör en del av herrgården.

1946. Ångmaskinen tas ur drift.

1946. Tillbyggnad av underhållsbyggnaden.

1946. Två nya flerfamiljshus byggs som får namnen 1946 S och 1946 N.

1946. Fastigheten Tallbacken byggs ut.

1947. Den mekaniska verkstaden byggs ut.

1947. En storbrand ödelägger pappersmagasinet.

1948. Pappers 5:e ordförande blir Ragnar Karlqvist.

1948-49. Två st bostadshus vid namn 1948 och 1949 byggs nära stallbacken.

1952. ”Tratten” har spelat ut sin roll och rivs.

1954. En ny mesabrännare tas i drift.

1954. Den första filmen om Frövifors spelas in.

1955. Pappers 6:e ordförande blir Carl Gustavsson.

1956. PM I byggs om för första gången sedan uppstarten 1901.

1956. Pappers 7:e ordförande blir Axel Karlsson.

1957. En ny järnvägsbro byggs; Koltorpsbron.

1958. Kontinuerlig drift införs.

1958. UM II anskaffas.

1958. Kapaciteten på massa fördubblas till 60 000 ton.

1958. Ett nytt sodahus byggs.

1958. Ett nytt turbinhus byggs.

1959. En ny vedhugg med en betongsilos byggs.

1959. Pappers 8:e ordförande blir Allan Nestor.

1960. Ett nytt talloljekokeri byggs.

1960. Pappers 9:e ordförande blir Gösta Andersson.

1962. El, vatten och centralvärme dras i herrgården.

1962. En storbrand i PM I är nära att ödelägga pappersbruket.

1965. Kapaciteten på massa ökas till 75 000 ton.

1968. Bruket och pappers avd 43 bygger lägenheter vid Hinsebergsbron.

1968. Bostadshuset ”1821” rivs.

1969. Kapaciteten på massa höjs till 125 000 ton. Stora sodahuset, UM III och kontinuerliga kokaren byggs.

1969. ”Riksbanken” rivs.

1969. En intern tidning ÖP/nytt startas, det första numret utkommer i juni.

1970. Den siste disponenten lämnar herrgården.

1970. Den 1 juni inviger Prins Bertil det nya bruket.

1971. En ny vedhantering tas i drift.

1971. Pappers 10:e ordförande blir Rune Hermansson.

1972. En epokgörande luftad biologisk damm invigs.

1974. Assi köper Frövifors bruk.

1975. Filmen om Frövifors spelas in.

1976. Skorstenen på sodahuset bryts av vid en storm på nyåret 1975-76.

1976. Den nya underhållsbyggnaden med ny matsal står klar.

1976. En ny flislossningsstation tas i bruk.

1976. En explosion på UM III gör att bruket går på halvfart i 2 veckor.

1977. Driftstopp p.g.a. en jättelik vårflod.

1977. Pappers 11:e ordförande blir Stefan Eriksson.

1979. Den 20 juni togs beslutet att bygga en kartongmaskin.

1979. Pappers 12:e ordförande blir Ragnhild Johansson.

1980. PM III & IV läggs ner den 1 september. Och PM II, UM I och II den 23 december.

1980. Pappers 13:e ordförande blir Claes Lindnér.

1980. Maxestugan och Slottet rivs.

1980. En av de gamla skorstenarna rivs.

1981. PM I läggs ner den 18 Maj.

1981. Projekt F81 med en ny kartongmaskin och ett nytt sileri och tvätteri står klart den 2 juni.

1981. Frövifors och ÖP blir två olika bolag i samma koncern. Den interna tidningen byter namn till Fröviforsbladet.

1983. Året runt drift införs (helkontinuerlig drift).

1983. Den sista midsommarfesten hålls  på stallbacken.

1985. Företaget byter namn till Frövi och den interna tidningen till Frövibladet.

1985. Gamla pappersbruket med Holländeri och maskinsal för PM I och PM II rivs.

1985. Bruket bygger ett minikraftverk vid namn Sune.

1985. En stor transportör av flis från renseriet till sållvind.

1985. Fastigheten Holmen rivs.

1985. En explosion i sodapannan orsakar ett längre driftstopp.

1986. Ett nytt renseri står klart.

1987. Bostadshuset Lugnet rivs.

1989. Sjöstrandsstugan rivs.

1990. En ny arkmaskin kallad AM II tas i drift.

1991. Kullen rivs.

1991. Ingenjörsvillan rivs.

1991. Årsproduktion 190 000 ton oblekt sulfatmassa och 210 000 ton kartong.

1991. Papperstillverkningen i Frövifors firar 100 år under stora festligheter.

1991. Det nya kontorskomplexet invigs.

1992-95. Stor renovering av herrgården.

1992. Sidobyggnaden till Frövifors skola rivs.

1993. Den 29 september besöker Kung Karl XVI Gustav bruket.

1994. Personaltidningen byter namn till Internt Bruk.

1994. AssiDomän bildas och företaget byter namn till AssiDomän Frövi.

1996. Gamla mixeriet rivs.

1997. Projekt F97 med utbyggd kartongmaskin och nytt blekeri står klart.

1997. Tech Center står klart.

1997. Förrådet på underhållsbyggnaden byggs ut.

1998. Den 28 maj inviger Kung Karl XVI Gustav det nya bruket.

1998. Spillvatten till fjärrvärmeanläggningen i Lindesberg börjar levereras.

1999. Pappers 14:e ordförande blir Joacim Hermansson.

1999. UM III läggs i malpåse.

2000. UM III körs åter igång.

2000. Ledningar för fjärrvärme dras till Frövi.

2000. Ett försök att sälja AssiDomän Frövi dras tillbaka.

2001. Bruket får en hemsida på Internet.

2001. Lokalerna som inrymde UM I & II rivs för att ge plats åt ett nytt kokeri.

2002. Ett nytt kokeri tas i drift.

2002. UH-byggnaden får ett kompressorrum.

2003. Arksalen byggs ut.

2003. Ett nytt kontor byggs invid Tech Center.

2003. Pappers 15:e ordförande blir Per Eriksson.

2003. Bruket får sin första kvinnliga förman. Helene Sundh.

2004. Ett nytt järnvägsspår dras till renseriet. Och massaved börjar åter levereras via järnväg.

2005. En ny tillfartsväg till bruket påbörjas.

2005. Övre fallet torrläggs pga. renovering av bron.

2005. Korsnäs lägger bud på Frövifors.

2006. 12/5 godkänner EU affären.

2006. Nedre fallet torrläggs pga. renovering av bron.

2006. Korsnäs AB övertar ägandet och bruket byter namn till Korsnäs Frövi.

2006. Frölandersvillan rivs.

2006. Tidningen Internt bruk läggs ner.

2007. Ca: 120 personer får lämna bruket efter sammanslagningen med Korsnäs Gävle.

2007. Personaltidningen PM utkommer.

2007. Ett nytt talloljekokeri byggs.

2008. Ett varsel på ca 50 anställda läggs.

2009. En brand ödelägger Tallbacken.

2009. Brand i torken KM5 orsakar ett driftstopp på ett dygn.