Brukets Historia
Vid Fröviåns utlopp i sjön Väringen har det funnits industriella och förindustriella aktiviteter sedan Medeltiden. År 1558 lät Gustav Vasa bygga ett stångjärnsbruk vid övre fallet, Fröwij hammare. Järntillverkningen var brukets huvudsakliga livsnerv, omfattningen varierade genom åren. Där bedrevs sågverk och kvarnrörelse, men framför allt stångjärns- och manufaktursmide i över tre sekel. Det var tillgången till strömmande vatten, träkol och tackjärn som gav förutsättningarna för smidesverksamheten på platsen. Under 1800-talets bruksdöd försvann många av de små stångjärnsbruken, så också här vid Frövifors. Men bruket kunde överleva genom att börja tillverka pappersmassa och papper.
Den 13 februari 1889 bildade 5 st herrar Frövi Fabriks AB. Dessa personer var Brukspatron August Tersmeden, Löjtnant Henrik Gahn, Kapten Carl Hildebrant, Godsägare J.H. Lallerstedt och Brukspatron J.W. Olson. Den 14 mars utarrenderade August Tersmeden på 25 års tid nedre fallet till det nybildade bolaget. Där anlades Frövi trämassefabrik, med träsliperi och såg, dessa lades ner 1916. De ersattes av den idag befintliga kraftstationen.
Den 10 januari 1891 vid en bolagsstämma redogjorde Tersmeden för en planerad pappersbruksanläggning. I april 1896 köpte Grosshandlare Even Chr.Gjestvagn Frövifors och trämassefabriken för 75 000 kr. Därmed upphörde Frövi Fabriks AB sjuåriga tillvaro. Ett nytt bolag bildades 1891 Frövifors Pappersbruks AB. Intressenterna utgjordes av Brukspatron August Tersmeden, Häradshövding Benjamin Tersmeden, Löjtnant Henrik Gahn, Civilingenjör Wendel Bäärnhielm som utsågs till företagets förste disponent, samt grosshandlare Ralph Evers och August Röhss.
Den 7 november 1900 sålde bolaget Frövifors Pappersbruk och Frövi trämassefabrik till kommanditbolaget J.Fenger-Krog i Göteborg. Den 1 juni 1901 stiftades Frövifors Bruks AB av Grosshandlare Johan Fenger-Krog och Walter Dickson, vice Häradshövding Otto Mannheimer, kontorschefen Julius Jonasson och ingenjör Herman Wanselin. Åren 1891-92 uppfördes den första pappersmaskinen sedermera PM II. PM I anskaffades 1901, PM III 1907 och PM IV 1911.
Från och med 1916 är det sulfatmassa som produceras och som användes först till brukets omslagspapper fram till 1981 och efter 1981 vid tillverkning av kartong som idag är brukets slutprodukt. Idag ingår det nuvarande kartongbruket i Billerud-koncernen.
